Just nu skriver jag alldeles för lite, alldeles för sällan. Klämd mellan familj och jobb i en (delvis) ny bransch, som är fantastiskt kul och utmanande, blir det inte mycket tid för reflektion. Det är synd. Det behövs.
På grund av (eller snarare tack vare) mitt nya jobb börjar jag se nya saker och att se på det jag redan sett på ett annat sätt.
Inser att det behövs en metod för att formulera och publicera på språng. Mycket av det jag ser på stan nu skulle jag vilja kommentera och visa upp, men jag har inte riktigt listat ut hur jag ska göra det utan att behöva sätta mig vid datorn.
Det får bli julens projekt. Tills dess, tack alla ni som läst och kommenterat hittills!
Johan Ydring 