A star was born (för mig iaf)

På tal om att hitta gamla minnen.

”Tjejen” är alltså Mary Meeker som kanske är mest känd för sin årliga rapport om trender på Internet. Fortfarande massor av faktaspäckade slides, fortfarande briljant.

Eurobest – några intryck

Efter att ha tillbringat en nästan en vecka i Lissabon på årets Eurobest vore det ju själva fan om man inte kunde komma hem, om inte insiktsfull så i alla fall inspirerad. Tyvärr blev jag inte direkt blåst av stolen en enda gång och tyvärr var det alldeles för mycket strul med tekniken. Något som inte känns riktigt värdigt för en tillställning av den här digniteten.

Tre dagars seminarier med några av världens främsta reklamskapare kan sammanfattas så här:

Vi jobbar inte med reklam längre, det är en dialog nu. Konsumenten är en vän och måste behandlas som en sådan. Vi måste göra något som är relevant för att det ska fungera och komma igenom bruset.

Siffror i all ära men stor och riktigt bra reklam kommer inte ur insikter, det kommer ur fri kreativitet och det måste vi se till att få utrymme till. Fast är det reklam vi gör? Vad är t.ex. Twelpforce? Eller Sneakerpedia? Är det en kundtjänst, en CRM-modul, en kampanj över tid eller något helt annat?

Förut var reklam som att spela bowling; man siktade och träffade 8, 9 käglor. Nu är det ett flipperspel; man sätter bara bollen i rörelse sen vet man aldrig hur det går (den här liknelsen drogs minst tre gånger)

Sociala medier!!! Glöm inte det. Och inte gamification heller. Allt ska vara spelbart, delbart, prata-om-bart.

Sen är vi lite osäkra på vilka roller vi ska ha, men vi behöver förmodligen någon som förstår teknik också”

Det låta förmätet t.o.m. nedlåtande. Det är det inte. Inte bara. Jag håller med om mycket. Och visst är Wieden/Kennedy, Coca Cola, AKQA, Contagious och de andra stundom både kloka och roliga att lyssna på men det hade ju varit kul med någon som vågade ta i lite. Utmana.

Det lysande undantag var Japanska Party. En byrå som inte kallar sig för reklambyrå utan Creative Lab. Party är tvärsäkra på sina roller. De har övergett den traditionella modellen med AD+Copy och har team bestående av CD+TD (Technical Director).

De är också hyggligt kritiska till mycket av det som görs av andra byråer. ”Vi gör inte skit för skit” säger Masashi Kawamura. Resultaten blir kompromisslösa och fantastiska. Så vad passar bättre än att avsluta med de här filmerna för Japansk NTT Docomo och Nike. Äkta, kreativa, delbara, prata-pm-det-bara hela vägen.
 

 

Att svara i sociala medier – ett par idéer

För en tid sedan började jag fundera kring hur man enkelt skulle kunna göra en modell för att hjälpa företag att förstå hur, när och vad man bör svara i sociala medier. Resultatet blev ett inlägg jag kallade Snabbkurs för företag i sociala medier. I den använde jag mig av en modell som ursprungligen utvecklats av Amerikanska flygvapnet och som översatts förtjänstfullt  av bl a Per Axbom. Det jag hoppas kunna tillföra är ett ännu mer proaktivt sätt att se på hur vi kan hantera kommentarer kring vårt varumärke eller produkt. Min utgångspunkt är att vi vill att det ska pratas om oss. Mer, inte mindre och oftare. Och även om det här framförallt handlar om att reagera går det att agera mer eller mindre framåtriktat. Jag tror på mer.
Jag har nu uppdaterat modellen något och kommer här försöka utveckla något kring de olika stegen både före och efter.

Nätet som solsystem

Det jag skulle vilja lägga till den diskussion Björn Alberts så elegant beskriver, att varumärken behöver verka i en sfär, är en diskussion kring fokus och centrum.  Har under veckan försökt komma på ett sätt att beskriva det jag menar och här kommer resultatet.

Jag är den första att skriva under på att vi måste prata om närvaro och inte webbplatser. Det är också något som går att prata med de flesta om nu. Det är inte alltid lätt, men det går. Här har vi hypen kring sociala medier att tacka. Den har fått många att lyfta blicken och i alla fall ana att det finns något annat, något större precis där bakom horizonten av den egna domänen. Fortsätt läsa ”Nätet som solsystem”

Fantastiska trendspaningar

Did You Know
Did You Know

”Did You Know”-serien är ett fantastisk källa för att snabbt förstå omfattningen av förändringarna  vi upplever nu.

På ett par snabba minuter visas intressant statistik upp på ett underbart okomplicerat sätt i stil med bilden ovan.

Som jag förstått det bygger i princip alla på videon ”Shift Happens”. Sedan har den varierats och lokaliserats i ett närmast oändligt antal varianter. En sökning på ”Did You Know” ger smått otroliga 801 000 träffar på Youtube. Nog för att det är blandat med både musikvideos, dubletter och annat men det finns en fantastisk mängd varianter också.

Här är en kort lista över måsten i ”Did You Know”-anda:

När ni sett dessa så fördjupa er vidare. Här är några tips:

What the f**k is social media

Med tanke på det förra inlägget kan ju en snabb introduktion till vad i helvete social media egentligen är vara på sin plats. Det är den bästa sammanfattning jag sett. Marta Kagan rules! 🙂

Larry Lessig – Creative Commons

Vilken grym presentation! Handlade om hur pengarna styr politiska beslut. Intressant som tusan, men inte så kopplat till nätet tyvärr.

http://change-congress.org är sajten Larry driver.

Tyvärr går det inte riktigt igenom på video, men det är en bra lektion i prsentationsteknik ändå:

http://blip.tv/play/gfIU2KdXhZlM

Vad ger Microsoft rättan att bestämma hur vi ska presentera saker?

Frågan ställer Nancy Duarte på sin föreläsning ”Telling Visual Stories”.

Det hon syftar på är mallarna i Power Point. När, och av vem bestämdes det att en presentations ska bestå av rubrik (i 20 pt Arial) och punktlistor?

Hennes dragning handlar, kanske uppenbart, om att berätta historier. Men också om hur branchen för historieberättande och presentationer har förändrats. Från en mycket lukrativ branch, där varje slide kunde kosta $1000 dollar att ta fram, till en komodofiering (genom fram för allt Power Points intåg) där alla gör allt själva.

Power point utmålas till viss del som en bad guy i hennes story, men inte enbart. Det kan användas rätt. Som Nancy påpekar:

Al Gore became a Hollywood star, won an Oscar, and the Nobel Price using Power Point.

Däremot är hon noga med att vi ska kalla saker för vad det verkligen är. En ”vanlig” PPT är ett dokument, inte en presentation. En presentation är något som förmedlar en känsla, ett budskap.

Jag förstår vad hon menar. I går bjöds jag inblick i hur man levererar när Obama höll sitt tacktal. Otroligt medryckande, fantastiskt disponerat och med en tydlig story rakt igenom.

Vad är då problemet?
Felet är att man inte tänker på publiken först. Vad är publikens behov? Det är det viktiga. Och det handlar inte om att skapa spinn eller hype, utan att berätta meningsfulla, viktiga historier.

Lösningen?
På sant amerikanskt vis ska det såklart levereras en lösning. Sammanfattad och redo att ta hem. Här tycker jag däremot att Nancy darrar något. Det blir inte riktigt bra. Men några viktiga saker kom fram

  • Starta inte i dig själv! Vad som är viktigt för dig är inte det viktiga.
  • Förenkla budskapen.
  • Lägg ner energi på att berätta. Det är inte blajigt att berätta historier det är ett sätt att nå ut.
  • Narrativ är väsentligt även i presentationer. Det krävs karaktärer, gott mot ont etc för att få fram det du vill ha sagt.
  • Struktur är A och O. Oavsett om du är kreativ eller analytisk. Det är viktigt att få med både det analytiska och det emetionella.
  • En historia är inte mindre sann än en tråkigt berättad PPT. Den är bara lättare att ta till sig.
  • Hitta relevanta exempel och använd dom. Använd andras material om du inte har något eget. För att återkoppla till Obamas tal. Han hängde upp stora delar av sitt tal på en 106-årig tant och allt hon upplevt i sitt liv. Lysande genomfört!
  • Sist men inte minst: Var ska du föra publiken? Från var till var? Hur vill jag att de ska känna när jag är klar?
  • Berätta historier, visa inte slides. Presentera scener, inte ögonblick.
  • Använd presentationer som plattform och glöm inte att använd flera kanaler! Om du gjort en presentation vill du förmodligen att så många som möjligt ska läsa den. Ta en titt på t.ex. Slideshare. Det är ett slags Youtube för presentationer.

Sammanfattning:
”Stories move people” och förmedlar ditt budskap. Bloggar är bra exempel.

Det omöjliga är möjligt

Hans Rosling är fantastisk på att presentera. Dessutom har han viktiga och bra grejer att säga.

Kolla in hans presentation från 2007-års TED-talks. Grymt! Se och lär mina vänner, se och lär.